Romkapsel 026: Norsk romeventyr på Andøya?

Spaceport Andøya har fått pengestøtte fra Stortinget, og nå ser det ut til at det faktisk blir bygd en oppskytningsplattform for småsatellitter i nord. Med oss i kapselen denne gangen er Roger Birkeland, forsker på småsatellitter ved NTNU, og vi snakker om hvorfor Andøya er viktig, om hvorfor smått er godt i satellittbransjen og om hva New Zealands svar på Elon Musk kan bety for de store planene på Andøya.

https://www.podplay.com/en/podcast/159440/romkapsel/episode/36789327/hva-skjer-pa-andoya


6 kommentarer til «Romkapsel 026: Norsk romeventyr på Andøya?»

  1. Hej. Här kommer det en stor kram och varma hälsningar från Sverige (& nej, språket är inte ett problem hehe)

    Jag har länge varit intresserad av rymden och allt vad det innebär men länge funnit det svårt att hitta enkel och förståelig information – tills jag hittade er. Tack för att delar upp rymden (break it down for dummies), att ni gör den kul och förståelig. Äntligen är jag med på all historia bakom & hur viktig all rymdforskning faktiskt är för vårt samfund. Även hur viktig denna fas vi står i nu, är för framtiden.

    Jag har några frågor till er och skulle gärna vilja höra lite mer om detta:

    Interstellar – en av mina absoluta favoritfilmer (och nej, jag ska inte kritisera er för att ni inte tog med den i det episka filmbattle) men något som jag ständigt kliar mig i huvudet över är dimensionerna och tiden. Tror ni det finns en planet där ute som varje 1.25 sekund är en dag eller liknande? Och är det faktiskt möjligt att man skulle kunna flyga långt ut i rymden, att de som är kvar på Jorden åldras i vanlig takt, men inte du själv. Hur fungerar detta, egentligen? Eller är det bara film?

    Black matter och black energy. Kan ni förklara skillnaden på detta och varför vet vi så lite om det?

    Även, hur ofta släpper ni era avsnitt? Varannan vecka? 🙂

    Hoppas ni förstod mina frågor.
    Super tacksam för svar.

    Med varma hälsningar:
    Jasmine

    1. Hej Jasmine, tack så mycket – nei, jeg tror jeg dropper Skavlan-svensken min siden du allerede forstår norsk så godt! 🙂

      Veldig morsomt å ha fått en lytter i Sverige, og takk for gode spørsmål. Som du sikkert vet pleier vi å bruke gode spørsmål i sendingene våre, og det vil jeg også gjøre her. Svart materie/energi er et så stort tema at det bør bli en egen sending, spørsmålet om reiser i tid og rom kommer jeg også tilbake til.

      Men spørsmålet om planeten kan jeg svare på med en gang: Nei, ingen planet kan rotere om sin egen akse på bare 1,25 sekunder. Det er fordi sentrifugalkraften man får når noe roterer, blir sterkere enn tyngdekraften til planeten, så den rives i stykker.

      For at noe skal kunne rotere på 1,25 sekunder må tyngdekraften være tusenvis av ganger sterkere enn på en planet slik at kloden ikke rives i stykker. Slike objekter finnes, de er rester av eksploderte supernovaer og kalles for nøytronstjerner. De er ikke bygd opp av atomer, som planeter, men av superkompakt nøytron-stoff.

      Du er ikke den eneste som har etterlyst mer om Interstellar, det er mange som liker den filmen har vi nå oppdaget. Så det kommer vi også tilbake til. 🙂

      Tidligere har vi sluppet nye episoder hver 14. dag, på mandagen. Nå blir det hver uke!

      Håper jeg ikke misforsto noen av dine spørsmål, masse hilsener fra Norge og
      Eirik

      1. Tack snälla Eirik för ditt förklarande svar på mina frågor. Igen är jag lite klokare på vad som försegår i rymden. 🙂

        Gläder mig massa till vad som komma skall!
        Önskar dig och Nils Johan en fortsatt god sommar. 🙂

  2. Hei, har nå hørt gjennom samtlige podcast dere har laget på et par uker, etter at jeg nylig ble klar over at den fantes, og har storkost meg! Venter i spenning på nye episoder!

    Mitt spørsmål dukket opp etter episoden om smallsat/ cubesat. Disse satellittene er mye mindre og lettere enn jeg trodde… Det ble referert til enheter bestående av 6 kuber, totalt 10x20x30 cm, og såvidt jeg kan lese meg til, veier ghver kube ca 1,5 kg, altså totalvekt på ca 9 kg.

    Hvorfor kan ikke så lette og små enheter skytes opp/ ut med en type «kanon» eller lignende, innpakket i et aerodynamisk skall e.l. som beskytter mot temperatur og som avstøtes når pakken når sin bane?

    «Adolfkanonene» i Steigen, bygget under 2. verdenskrig, kunne skyte projektiler på ca 1 tonn med rekkevidde på over 40 km…

    1. Takk for godt spørsmål, dette hører definitivt med i en fremtidig «lytterne spør»-sending siden ideen om «romkanoner» har vært populære siden Jules Verne skrev sine bøker om en måneferd i 1867.

      Kortversjon: Mens det er mulig i teorien å bygge en satellitt som tåler de enorme G-kreftene den vil bli utsatt for i en kanon, og det har vært eksperimentert med kanoner som potensielt kan nå banehastighet (rundt 7000 m/sek) har de tekniske utfordringene vært så store at man ikke har sett nytteverdien så langt.

      Les mer: https://en.wikipedia.org/wiki/Space_gun

Legg igjen en kommentar

Din e-postadresse vil ikke bli publisert. Obligatoriske felt er merket med *